I månget hem har makan och modern ingen tid öfrig att läsa och sätta sig in i tidens sträfvanden, ingen tid att hålla sin man sällskap, att söka förstå sina barn och följa deras själsutveckling. Hon har ingen tid att låta den dyre Frälsaren blifva en kär och förtrogen vän. Så småningom försjunker hon till att blifva blott och bart en hushållsträl, och idel förgängliga ting taga hennes krafter, hennes tid och intresse i anspråk. Alltför sent vaknar hon till insikt om, att hon är nästan som en främling i sitt eget hem. De dyrbara tillfällen hon en gång ägde att göra sina käras hjärtan mottagliga för ett högre lif, har hon försummat, och de komma aldrig åter.