Paulus tvekade inte att ge klart uttryck för sanningen att de judiska ledarna hade förkastat Frälsaren. "Fastän de icke funno honom skyldig till något som förtjänade döden", förklarade aposteln, "bådo de likväl Pilatus att han skulle låta döda honom. När de så hade fört till fullbordan allt som var skrivet om honom, togo de honom ned från korsets trä och lade honom i en grav. Men Gud uppväckte honom från de döda. Sedan visade han sig under många dagar för dem som med honom hade gått upp från Galiléen till Jerusalem och som nu äro hans vittnen inför folket."