Herodes väntade förgäves på, att bli fri ifrån sin ed, och bad motvilligt bödeln om, att ta Johannes’ liv. Profetens huvud fördes snabbt in till kungen och hans gäster. De läppar var nu förseglade för evigt, som så trofast hade manat Herodes till ett bättre liv, då (81) monarken frågade, om han inte fick vara profetens lärjunge. Den stämman skulle aldrig mera komma att höras i basunstöten, som kallade syndare till ånger. En enda natts struntprat och utsvävningar hade kostat offrandet av en av de största profeter, som någonsin har framfört budskap från Gud till människor.