Hans anspråk på, att ha hållit Guds lag, var ett bedrägeri. Han visade, att rikedomen var hans avgud. Han kunde inte hålla Guds bud, medan världen intog den förnämsta platsen i hans hjärta. Han älskade Guds gåvor mer, än givaren. Kristus erbjöd honom Sitt sällskap. ”Följ mig”, sade Han. Men Frälsaren betydde inte så mycket för honom, som hans eget namn ibland människorna, eller hans ägodelar. Att ge upp de jordiska skatterna, som syns, för de himmelska, som inte syns, var för stor risk. Han vägrade, att ge offret för det eviga livet och gick bort, och hädanefter skulle världen alltid ta emot hans dyrkan.