Vid slutet på en predikan vid Generalkonferensen i Washington, D.C. – [En uppriktig kristen håller ofta bön, offentligt och privat. Han ber, medan han vandrar på gatan, medan han fullgör sitt arbete, och under nattens sömnlösa timmar. Ellen White uppgav i ett utlåtande i Gospel Workers, s. 178, att "det både vid offentlig och privat tillbedjan är vår förmån, att böja knä för Herren, när vi sänder upp våra vädjanden till Honom." Det följande uttalandet på denna punkt, skrivet i Australien och tryckt i Selected Messages, band 2, s. 312, är mera tydligt: "Både vid offentlig och privat tillbedjan är det vår plikt, att böja knä för Gud, när vi sänder våra böner till Honom. Denna handling visar vårt beroende av Gud." Det är också ett tecken på vördnad: "Det bör finnas en förståndsmässig kunskap om, hur vi kommer till Gud i vördnad och gudsfruktan med andaktsfull kärlek. Det råder en växande brist på vördnad för vår Skapare, en växande likgiltighet över Hans storhet och Hans majestät." – Manuskript 84b, 1897. (Citerat ur "Selected Messages", bok 2, s. 312.) |