Predikanter har av somliga betraktats som särskilt inspirerade, som om de bara vore ett medium för Herren att tala genom. Om de som är äldre och som har lång erfarenhet ser brister hos en pastor och föreslår förbättringar när det gäller hans metoder, hans tonfall, (445) eller hans gester, har han ibland känt sig sårad. Han har resonerat som så, att Gud kallade honom just sådan som har var, att kraften kom från Gud och inte från honom själv, att Gud måste göra arbetet åt honom och att han inte predikade efter mänsklig vishet o.s.v. Det är ett misstag att tro att en person inte kan predika om han inte har arbetat upp sig till extas. Män som är beroende av känslor på det sättet kan vara till nytta vid uppmaningar, när de känner för det. Men de kommer aldrig att bli goda, ansvarstagande arbetare. När arbetet går trögt och allt verkar nedslående, är de hetsiga och de som är beroende av känslor inte beredda att bära sin del av bördan. Under nedslående och mörka tider är det viktigt att ha människor som tänker lugnt, som inte är beroende av omständigheterna utan litar på Gud och som arbetar vidare i mörker lika väl som i ljus. Människor, som tjänar Gud av princip, även om deras tro kan vara svårt prövad, kommer att stötta sig tryggt på Jehovas arm, som aldrig sviker.