Andakterna Det viktigaste av allt vid våra skolor är den andliga utbildningen, andakterna. Dessa skulle genomföras med det största allvar och med vördnad, samtidigt som de skulle göras så tilltalande som möjligt. De skulle inte hålla på så länge, att de blir tröttande för i så fall kommer de unga att förknippa kristendom med allt som är torrt och ointressant, och många kommer därmed att ledas till att ställa sitt inflytande på fiendens sida, medan de kunde ha blivit en välsignelse för världen och för församlingen om de undervisats på rätt sätt. Sabbatsmötena, morgon- och kvällsandakterna i hemmet och i kapellet kan, om de inte är klokt planerade och levandegjorda av Guds (175) Ande, bli det mest formella, obehagliga och tråkiga, och för ungdomarna det mest tröttsamma av allt i skolan. Alla slags möten skulle planeras och ledas på ett sådant sätt, att de inte endast är till nytta utan även så trevliga och tilldragande som möjligt. Gemensam bön förenar hjärtan med band som håller. Att öppet och modigt bekänna Kristus, uppenbara Hans mildhet, ödmjukhet och kärlek i vår karaktär, kommer att fängsla andra genom den sanna gudsfruktans prydnad. |