Glädje och tröst i gemenskap
I sitt liv, som helt ägnades åt tjänst för andra, fann Frälsaren det nödvändigt att dra sig undan från de allmänna färdvägarna och från folkskarorna som följde honom dag efter dag. Han måste undvika ett liv av oavbrutet arbete och ständig kontakt med de mänskliga behoven, för att kunna söka avskildhet i en obruten förbindelse med sin Fader. Som en av oss delade han våra behov och svagheter och var helt beroende av Gud. På undangömda platser sökte han i bön gudomlig kraft för att kunna möta plikter och påfrestningar. I en syndig värld utstod Jesus konflikter och själskval. I bön till Gud kunde han befria sig från de sorger som tyngde honom. Här fann han glädje och tröst.