Han förklarade, hur Kristus – som bär bördan – lyfter bördan från den förtryckta själen och ber den, att glädja sig över befrielsen från träldomen. Glädje intar platsen för sorg, och ansiktet reflekterar Himmelens ljus. Ändå ser ingen handen, som lyfter bördan, och inte heller ser någon ljuset sänka sig från Guds förgårdar. Välsignelsen kommer, när själen, genom tro, överlämnar sig själv till Herren. Detta mysterium överstiger mänsklig kunskap, men den, som på så sätt övergår från döden till livet, inser att det är en gudomlig sanning.