Lärjungarna, som återvände från sitt ärende, blev förvånade över, att se sin Mästare samtala med en samaritisk kvinna; men de frågade inte om hennes ärende och inte heller frågade de Jesus, varför han talade med henne. Kvinnan lämnade sin vattenkruka, glömde sitt ärende vid brunnen, och gick in i staden och sade till alla som, hon träffade, och till männen i staden: ”Kom och se en man, som har sagt mig allt det jag har gjort. Är inte denne Kristus?” {Vers 29, Reformations-Bibeln.}