Genom att utnyttja den kärleksfulla, trofasta tilliten hos änglarna under sitt kommando, inympade han i deras sinnen sin egen misstro och sitt missnöje på ett så slugt sätt, att hans farliga inflytande inte upptäcktes. Lucifer framställde Guds syften i falsk dager – han feltolkade och förvrängde dem, för att uppamma missnöje och protester. På ett illfundigt vis fick han sina åhörare, att ge uttryck åt sina känslor. Sedan upprepade han deras åsikter, då det bäst passade hans syften. Därmed försökte han bevisa, att änglarna inte var helt tillfreds med Guds styre. Samtidigt som han påstod sig vara fullt lojal mot Gud, betonade han enträget behovet av ändringar hos Guds ordning och lagar för det himmelska styrets bästa. Alltså försökte han både att uppegga motstånd mot Guds lag samt ingjuta sitt eget missnöje i änglarna under sig och verka för, att undanröja missnöje och försona avogt sinnade änglar med den himmelska ordningen. Under ytan fick han det att jäsa av missnöje och uppror. Utåt sett, tycktes dock hans enda föresats vara, att främja lojalitet och att bevara samklang och fred.