Människan gör sig skyldig till stöld från Gud. Genom att använda medlen till själviska ändamål stjäl man Herrens härlighet, som skulle skina över den lidande mänskligheten och frälsa själar. Människan förskingrar de medel hon fått ansvar för. Herren säger: "Ja, jag skall komma till er för att hålla dom och jag skall vara ett ivrigt vittne mot ... dem som undanhåller daglönaren hans lön, eller förtrycker änkan och den faderlöse, eller vränger rätten för främlingen... Menar ni då att en människa får röva från Gud? Ty ni rövar ju från mig. Åter frågar ni: 'På vad sätt har vi rövat från dig?' Jo, i fråga om tionden och offergåvan. Förbannelse har drabbat er, men ändå rövar ni från mig, så många ni är." Mal 3:5, 8, 9. "Ni som är rika:... Er rikedom förmultnar, ... Ni har samlat skatter i dessa sista dagar... Ni har levt i lyx och överflöd här på jorden. Ni har gött er på slaktdagen... Lönen till arbetarna som bärgade skörden på era ägor har ni undanhållit. Den skriar till himlen och skördefolkets rop har nått Herren Sebaots öron." Jak 3:5:1-3, 5, 4.