Återställd till Israel Somliga blev inte begeistrade över detta. Det var för förödmjukande, att föra arken tillbaka; och de betonade, att ingen av filistéerna tänkte sätta livet på spel, och bära Israels Guds ark, som hade orsakat dem så mycken död. Deras rådgivare bad folket inträngande, att inte förhärda sina hjärtan, liksom egyptierna och Farao hade gjort, och drabbas av ändå värre plågor. Och då de alla var rädda för, att ta Guds ark, rådde de dem och sade: ”Så gör er nu en ny vagn och tag två kor som ger di och som inte har burit något ok. Spänn korna för vagnen, men tag hem deras kalvar från dem. Sätt Herrens ark på vagnen och lägg ner guldföremålen ni ger honom som skuldoffer i ett skrin vid sidan av den. Sänd så i väg vagnen. Se efter om den tar vägen till sitt eget land, till Bet-Semes. Då var det han som gjorde oss allt detta stora onda. Men annars vet vi att det inte var hans hand som slog oss utan att det drabbade oss av en ren slump.’ Männen gjorde så. De tog två kor som gav di och spände dem för vagnen. Men kornas kalvar stängde de in hemma.” ”Korna gick raka vägen åt Bet-Semes till. De gick hela tiden samma väg. De gick där och råmade utan att vika av vare sig till höger eller till vänster.” |