Just i det ögonblick, då Kristus dog, tjänstgjorde präster i templet framför förlåten, som skilde det heliga från det allra heligaste. De märkte plötsligt, att jorden darrade under dem, och att förlåten i templet, ett kostbart förhänge, som förnyades vart år, revs itu upp ifrån och ända ned av samma blodlösa hand, som skrev domen på väggen i Belsassars palats.