Genom god bildning och självbehärskning under disciplinen i Kristi skola, med en levande förbindelse med den Store Läraren, säkrar de förståndsmässig kunskap om praktisk religion, och håller sina egna själar i Guds kärlek. Därmed blir de varse, hur de skall använda gåvan tålamod och Kristuslikt överseende. Tålamod, kärlek, uthålligt förbarmande och öm förståelse aktiveras. De inser då, att de har det betydelsefullaste fältet i Herrens vingård att bearbeta. (268) De måste lyfta sina hjärtan till Gud i uppriktig bön: Var Du min förebild, och när de beskådar Jesus, utför de Kristi gärningar. Jesus sade: ”Sonen kan inte göra något av sig själv, utan endast det han ser Fadern göra.” {Johannesevangeliet 5:19.} Så är det med Guds söner och döttrar; de ser ståndaktigt och lärvilligt på Jesus, de gör inget på eget bevåg eller efter egen vilja och behag; utan i Kristi lärdomar har de sett Honom, som deras Förebild, göra så, som de bör göra. Därmed visar de Jesu Kristi karaktär för de studerande varje gång de undervisas. De griper tag om de klara strålarna från Rättfärdighetens Sol och återspeglar dessa dyrbara strålar på de barn och unga, som de utbildar. Om sunda levnadsvanor uppväcks, lämnar dessa sådana avtryck i barnens sinnen och karaktärer, att de känner, att de själva måste ta efter dem. Det betyder mycket, att bringa barnen direkt under Guds Andes inflytande, att lära upp och disciplinera dem i Herrens tukt och förmaning. Det krävs allvarliga ansträngningar i Jesu namn och styrka, för att dana korrekta vanor, och besjälas av en rättfärdig anda. Instruktören måste hålla ut, lära ut sanningen rad för rad, föreskrift efter föreskrift, litet här och litet där, med en förbarmande och tålmodig anda, i sympati och kärlek, för att binda barnen till sitt hjärta med Kristi kärlek, som uppenbaras i honom personligen. |