Daniels framställning av den dröm Gud gav kungen, medförde ära och värdighet för honom. ”Då föll kung Nebukadnessar ner på sitt ansikte och tillbad Daniel och befallde att man skulle offra matoffer och rökelseoffer åt honom. Och kungen sade till Daniel: ’Er Gud är i sanning en Gud över andra gudar, en Herre över kungar och en som uppenbara hemligheter, eftersom du har kunnat uppenbara denna hemlighet.’ Därefter upphöjde kungen Daniel och gav honom många stora gåvor och satte honom till herre över hela Babels hövdingdöme och till högste föreståndare för alla de vise i Babel. På Daniels begäran utsåg kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego att förvalta Babels hövdingdöme, men Daniel själv stannade vid kungens hov.” {Verserna 46-49.} ”Daniel själv stannade vid kungens hov”, där domslut fastställdes, och hans tre vänner gjordes till rådgivare, domare och härskare med central ställning i landet. Dessa män blev inte uppblåsta av fåfänga, utan de såg och gladde sig över, att Gud blev erkänd ibland alla (413) jordiska furstar, och att Hans rike upphöjdes över alla jordiska riken.