I sin rastlösa ungdom såg den förlorade sonen sin far som sträng och krävande. Hur annorlunda hans uppfattning om honom nu! Likaså ser de som är vilseledda av Satan på Gud som hård och krävande. De betraktar Honom som redo att fördöma och peka finger, som ovillig att ta emot syndaren så länge det finns en laglig ursäkt för att inte hjälpa honom. Hans lag betraktar de som en inskränkning av människors lycka, ett betungande ok från vilket de gärna flyr. Men den vars ögon har öppnats av Kristi kärlek ser Gud som full av medkänsla. Han framstår inte som en tyrannisk, obeveklig varelse, utan som en far som längtar efter att omfamna sin ångrande son. Syndaren utropar tillsammans med psalmisten: ”Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som fruktar honom.” Psaltaren 103:13.