Två dagar före Påsken gick Kristus åter med Sina lärjungar ut till Oljeberget och satte Sig på den gröna sluttningen, varifrån man hade utsikt över staden. Före dess hade Han fördömt de judiska rådsherrarnas hyckleri och lämnat templet för sista gången. Han betraktade än en gång templets murar, torn och palats och lät blicken dröja kvar vid dess bländande ljuvlighet – en skönhetens krona, som prydde det heliga berget.