Om de varit villiga att förneka aptiten i lydnad för Herrens inskränkningar, skulle svaghet och sjukdom varit okända begrepp ibland dem. Deras efterkommande skulle då ägt fysisk och psykisk styrka. De skulle haft en klar uppfattning om sanning och plikt, en skarp urskillningsförmåga och ett sunt omdöme. Men de var ovilliga att underordna sig Guds krav. De förlorade Guds välsignelse och nådde inte upp till den standard, som han hade fastställt för dem. De knotade mot Guds inskränkningar och längtade efter Egyptens köttgrytor. Gud lät dem få kött, men det blev till förbannelse för dem. |