När lärjungarna kom tillbaka från sitt ärende, blev de förvånade över, att deras Mästare samtalade med en samaritisk kvinna. De sökte dock inte att utröna, vad hon önskade, ej heller sporde de Jesus, varför hans talade med henne. Kvinnan lämnade sin vattenkruka. Hon glömde sitt ärende till brunnen och skyndade sig till staden. Där sade hon till alla hon mötte samt stadens invånare: ”’Kom och se en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Han kanske är Messias.’” (Johannesevangeliet 4:29)