Tessalonikerna blev svårt upprörda över personer, som kom till dem med fanatiska uppfattningar och läror. Församlingen hade blivit organiserad ordentligt, och ansvarshavande hade utsetts till, att fungera som förkunnare och diakoner eller församlingstjänare. Men vissa ville inte underordna sig dem, som hade myndighetsställningar i församlingen. Brinnande, självrådiga personer krävde inte bara rätten till sitt eget omdöme, utan att öppet få kungöra sina privata synpunkter i församlingen. Därför riktade Paulus allvarligt sina bröders uppmärksamhet på den aktning och hänsyn, som tillkommer dem med myndighet i församlingen, och som har blivit betrodda med ansvar i samband härmed. |