Satan hade hatat Kristus i himmelen på grund av Hans ställning i Guds rådssalar. Han hatade Honom än mer, då han störtades från sin tron. Han hatade Den, som hade förbundit Sig att återlösa det fallna människosläktet. Gud lät dock Sin Son komma som ett hjälplöst barn, iklätt mänsklig svaghet, till den värld, där Satan gjorde anspråk på herraväldet. Han lät Honom möta livets faror, som varje själ måste möta dem, och kämpa samma strid, som varje människobarn måste kämpa, med risk för misslyckande och evig undergång. |