Genom att vända Sig mot fariséerna med frågan, om det var tillåtet att göra gott på Sabbatsdagen eller ont, att rädda liv eller att döda, konfronterade Jesus dem med deras egna onda avsikter. De följde Honom i Hans spår, för att finna anledning, att falskt anklaga Honom; de ansatte Hans liv med bittert hat och illvilja, medan Han räddade liv och skänkte lycka till många hjärtan. Var det bättre, att dräpa på Sabbaten, som de planerade att göra, än att bota de drabbade, som Han hade gjort? Var det mer rättfärdigt, att ha mord i hjärtat på Guds heliga dag, än kärlek till alla människor, vilket kommer till uttryck i kärleksgärningar och barmhärtighet?