Satan förmådde israeliterna till, att begå otukt, innan han ledde dem till avgudadyrkan. De, som är villiga att vanära Guds bild och befläcka Hans tempel i sina egna kroppar, känner inga samvetsförebråelser över, att begå vad som helst, som kan vanära Gud, då det tillfredsställer deras fördärvade hjärtans begär. Sinnliga njutningar försvagar sinnet och förnedrar själen. De moraliska och andliga själskrafterna dövas och förlamas genom de djuriska böjelsernas tillfredsställande; och det är omöjligt för lidelsens slav, att fatta Guds lags heliga fordringar, att uppskatta försoningen, eller att sätta rätt värde på själen. Godhet, renhet, sanning, vördnad för Gud och kärlek till heliga saker – alla de heliga egenskaper och ädla böjelser, som förbinder människor med himmelen – förtärs i den sinnliga lustans eld. Själen blir förmörkad och ödelagd, en boning för onda andar, "ett näste för alla orena och avskyvärda fåglar" {Uppenbarelseboken 18:2}. Väsen, som är skapade till Guds avbild, blir förnedrade till djurens nivå.