Efter en lång och hård kamp bestämde sig de få kvarvarande trofasta för att bryta all kontakt med den fallna församlingen, om denna fortfarande vägrade att frigöra sig från lögn och avguderi. De insåg att en brytning var absolut nödvändig, om de skulle kunna lyda Guds ord. De vågade inte gå med på villfarelsersom var en dödlig fara för själen och ge ett exempel som skulle innebära en fara för deras barns och barnbarns tro. För att bevara frid och enighet var de villiga att göra varje eftergift som troheten mot Gud tillät. Men de insåg att till och med friden skulle bli för dyrköpt om de skulle ge upp sina principer. Om enighet kunde uppnås bara genom att kompromissa med sanning och rättfärdighet, dåbör det hellre råda oenighet, ja, till och med krig. |