Ett barn sändes ut på ägorna, för att berätta för broder Abbey, att fyra Sabbatshållare hade kommit. Han var inte så ivrig, att göra vår bekantskap; ty han hade tidigare blivit förd bakom ljuset av personer, som ofta hade besökt dem. Dessa, som bekände sig till, att vara Guds tjänare, hade spritt villfarelse ibland den lilla hjorden, som försökte, att vidmakthålla sanningen. Broder och syster Abbey hade fört krig emot dem så länge, att de var rädda för, att komma i kontakt med dem. Broder Abbey fruktade, att vi var av samma skrot och korn. Då han kom in i huset, hälsade han kyligt på oss, och övergick sedan till, att ställa några entydiga frågor rakt på sak om, huruvida vi helighöll Sabbaten och trodde, att de på senare tid givna budskapen hade kommit från Gud. Eftersom det gladde honom, att vi hade anlänt bärande sanningen, hälsade han oss välkomna med glädje.