Väktarna på Sions murar borde ha varit de första, att förkunna budskapet om Frälsarens ankomst, de första att upphäva sina röster för att förkunna Hans närhet och de första, att förmana folket till att bereda sig för Hans ankomst. Men de var obekymrade, de drömde om fred och trygghet, medan folket sov i sina synder. Jesus såg Sin menighet som ett äkta fikonträd, prytt med blad, men som inte bar frukt. Trons utvärtes former iakttogs, men den sanna ödmjukhetens, den sanna syndaångerns och den sanna trons anda, som ensam kunde göra gudstillbedjan välbehaglig inför Gud, fattades. I stället för Andens frukter förekom det högmod, fåfänga, själviskhet och förtryck. Den avfallna kyrkan blundade för tidens tecken.