Allt visas exakt, som det gick till. Satan, hans änglar och hans undersåtar förmår icke, att vända bort blicken från bilden av sitt eget verk. Var och en minns den roll, han spelade. Alla ser de fruktansvärda synder, de begick – Herodes, som lät slå ihjäl Betlehems oskyldiga barn, för att därigenom tillintetgöra Israels kung, den usla Herodias, vars syndiga själ är fläckad av Johannes Döparens blod, den svage, hållningslöse Pilatus, de bespottande soldaterna och prästerna samt rådsherrarna och den rasande pöbeln, som ropade: ”Hans blod må komma över oss och våra barn!” De försöker förgäves, att dölja sig för Hans åsyns gudomliga majestät, som strålar med starkare glans än solen, medan de frälsta lägger ned sina kronor framför Frälsarens fötter och utropar: ”Han dog för mig!”