De överraskande yttringarna på Pingstdagen gick blott att förklara så här: Det löfte, som Kristus hade (271) gett lärjungarna om den Helige Andes utgjutande från Fadern hade på detta sätt uppfyllts. "{H}an {har} utgjutit detta som ni ser och hör." Vers 33. Petrus försäkrade dem, att Davids profetia inte kunde gälla honom själv, ty han hade inte stigit upp till himmelen; han vilade i sin grav. Om Davids själ hade kommit till himmelen, kunde Petrus inte ha varit så tydlig i sin försäkran gentemot sina bröder. Han vittnade om de dödas sömn i graven till uppståndelsen.