Änglarna, som hade varit Kristus underdåniga i himmelen, längtade efter att trösta honom; men det stod icke i deras makt att förmildra hans sorg. De hade aldrig känt bördan av den fallne världens synder, och de sågo med förvåning huru han, som varit föremål för hans tillbedjan, ed av en sorg, som övergick all beskrivning. Under det lärjungarna uraktläto att visa medkänsla för sin Herren i prövningens och kampens stund, var hela himmelen fylld med medlidsamhet och väntade på utfallet med smärtsamt intresse. När det slutligen var avgjort, utsändes en ängel från Guds tron att hjälpa den lidande Förlossaren.