En jordisk far ömmar för sin son. Han blickar in i barnets ansikte och bävar vid tanken på livets faror. Han längtar efter, att skydda sitt älskade barn från det ondas makt, att hålla honom undan frestelser och strider. För att möta bittrare strider och större risker, utgav Gud Sin enfödde Son, på det att livets väg måtte bli tryggare för våra barn. ”Däri består kärleken!” Häpna, Du himmel, förundra Dig, Du jord!