Många föräldrar gör ett stort misstag då de avhänder sig sin egendom och placerar den i sina barns händer, medan de själva är ansvariga för hur den talent som lånats ut till dem av Gud brukas eller missbrukas. Varken föräldrar eller barn blir lyckligare av denna överföring av egendom. Om nu föräldrarna lever några få år till, ångrar de vanligen för sin egen del denna handling. Föräldrarnas kärlek till barnen ökar inte med detta handlingssätt. Barnen känner inte ökad tacksamhet till dem och större förpliktelse mot dem för deras frikostighet. En förbannelse tycks ligga vid roten av hela saken. Den visar sig i själviskhet från barnens sida och och i olyckliga och förtvivlade känslor av förlamande beroende från föräldrarnas sida.