Denne onyttige tjänare var inte okunnig om Guds planer, men han satte sig i sinnet att omintetgöra Guds avsikter, i det att han anklagade Honom för orättvisa när han krävde att de åt honom anförtrodda punden skulle ha förmerats. Precis samma klagan och knot görs av en stor klass rika människor, som bekänner sig tro sanningen. Likt den otrogne tjänaren är de rädda för att det kommer att ställas anspråk på de pund som Gud gett dem, att Gud skulle använda dem för att sprida sanningen. Därför binder de dem genom att investera dem i jordiska värdesaker och gömmer dem i världen, och på så sätt binder de dem så fast att de inte har någonting, eller närmast ingenting, att investera i Guds verk. De har faktiskt gömt dem av fruktan för att Gud skulle göra anspråk på en del av kapitalet eller "räntan därav". När Herren frågar efter de medel, som Han lånat dem, kommer de med motbjudande ursäkter varför de inte har satt in medlen i "banken", genom att investera dem i Herrens verk för att underhålla detta.