Emellertid hade fasa och grämelse gripit de romerska vakterna i fängelset, då de upptäckt, att fången var borta. Det hade uttryckligt sagts dem, att de svarade för fången med sina liv, och att de därför skulle vara särskilt uppmärksamma. Men Himmelens Gud hade grusat den onde Herodes’ avsikt. Det stod vakter vid fängelseporten, lås och bom på porten satt stadigt fast och var rejäla, vakt fanns på insidan, kedjorna satt vid de två soldaternas handleder; men fången var borta.