Han uppfattade sitt eget eländiga tillstånd i motsats till lärjungarnas, och bad med djup ödmjukhet och vördnad dem om, att visa honom livets väg. ”De svarade: ’Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj.’ Och de predikade Herrens ord för honom och för alla i hans familj.” {Verserna 31-32.} Fångvaktaren tvättade så apostlarnas sår, och betjänade dem; samt blev döpt av dem. Ett helgande inflytande spreds ibland fängelsets interner, och allas hjärtan öppnades till, att ta emot de sanningar, apostlarna gav uttryck för. De blev också överbevisade om, att den levande Guden, som dessa män tjänade, hade mirakulöst befriat dem från deras förtryck.