Levis stam blev, på Guds befallning, utsedd till, att förrätta tjänsten i helgedomen. I forntiden brukade varje man vara präst i sin egen familj, och på Abrahams tid betraktades den prästerliga värdigheten som den äldste sonens förstfödslorätt. I stället för den förstfödde ur israeliternas familjer, antog nu Herren Levis stam, för att förrätta tjänsten i helgedomen. Genom att sålunda utmärka denna stam, belönade Han den för dess trohet, både i Hans tjänst och i verkställandet av Hans straffdom på israeliterna, då de avföll ifrån Honom, genom att tillbedja den gyllene kalven. Den prästerliga värdigheten skulle tillhöra blott Arons familj. Endast Aron och hans söner tilläts, att tjäna inför Herren. Åt de övriga medlemmarna i stammen anförtroddes uppsikten över tabernaklet och dess tillhörigheter, och de skulle bistå prästerna i deras tjänstgöring; men de fick inte offra, bränna rökelse, eller skåda de heliga sakerna, innan dessa var övertäckta.