Abraham trodde, att Isak var löftets son. Han trodde också, att Gud menade precis, vad Han sade, då Han befallde honom, att gå och offra Isak som brännoffer. Han betvivlade inte Guds löfte; utan trodde att Gud, som genom Sin försyns skickelse hade gett Sara en son på hennes ålderdom, och som hade befallt honom att ta denne sons liv, också kunde förmå att ge honom livet åter, och väcka Isak från de döda.