Den tre gånger om året företagna resan till de årliga högtiderna i Jerusalem och vistelsen i löfhyddor en veckas tid under löfhyddohögtiden gaf folket tillfälle att samman träffa med andra människor och att hämta vederkvickelse i fria luften. Dessa fäster vora glädjefäster och fin go en särskild prägel af kärleksfullhet och finkänslighet genom den gästfrihet, hvarmed främlingar, leviter och fattiga blefvo mottagna.