Moderns arbete synes henne ofta obetydligt och ringa. Det är ett arbete, som sällan uppskattas. Andra veta föga om hennes mödor och omsorger. Hon är jämt upptagen med små plikter, som alla kräfva tålamod, själfbehärskning, takt, vishet och själfuppoffrande kärlek. Hon kan likväl ej berömma sig af att ha uträttat något storverk. Hon har endast låtit allt i hemmet gå lugnt och jämt. Ofta trött och bekymrad, har hon likväl sökt tala vänligt med barnen, sökt roa och sysselsätta dem och leda deras små fötter på den rätta vägen. Hon tycker sig ej ha uträttat något. Men det förhåller sig icke så. Himmelens änglar iakttaga den af bekymmer tärda modern och uppteckna de bördor hon bär dag efter dag. Hennes namn är måhända ej kändt i världen, men det är skrifvet i Lammets bok.