Några har förlöjligat detta reformarbete och sagt att det var onödigt och att det var ett resultat av en upprörd sinnesstämning, som ledde människans sinne bort från sanningen. De har sagt att man gått till överdrifter. Men sådana personer vet inte vad de talar om. När män och kvinnor som bekänner sig vara gudfruktiga är sjuka från topp till tå och deras fysiska, mentala och moraliska krafter är försvagade genom att de tillfredsställt en fördärvad aptit och genom för mycket arbete, hur kan de då på ett rätt sätt bedöma sanningsbevisen och förstå vad Gud vill?