Om himlens Majestät kunde göra så mycket för att visa Sin kärlek för människan, hur mycket borde då inte människor vara villiga att hjälpa varandra ut ur mörkrets och lidandets grop! Kristus säger, ”Så som jag har älskat er skall ni också älska varandra”- inte med en större kärlek, ty ”ingen har större kärlek än (530) att han ger sitt liv för sina vänner.” (Joh. 13:34, 15:13) Vår kärlek är ofta självisk, för vi inskränker den till fastställda gränser. När vi kommer i nära kontakt och gemenskap med Kristus, kommer vår kärlek och förståelse och vår välgörenhet att nå djupare och utvidgas och stärkas genom att den används. Kristi efterföljares kärlek och intresse måste vara lika omfattande som världen. De som endast lever för ”mig själv och de mina” sviker himlen. Gud kallar på er som familj till att vårda kärlek, bli mindre känsliga när det gäller er själva och mer känsliga när det gäller andras problem och prövningar. Denna själviska anda som du har värnat om i hela ditt liv, framställdes korrekt av prästen och leviten som gick förbi den olycklige på den andra sidan. De såg att de behövde hjälp, men undvek honom med avsikt.