”Gud älskar en glad givare”, och de som älskar Honom vill ge generöst och av fri vilja, när de därigenom kan främja Hans sak och verka för Hans ära. Herren kräver aldrig, att Hans folk skall ge mer än de förmår, men Han vill ta emot och välsigna det som de i tacksamhet offrar efter sin förmåga. Låt villig lydnad och ren kärlek till altaret binda varje offer som görs för Gud. Sådana offer behagar Honom, medan det som motsträvigt offras (270) är ett hån mot Honom. När församlingarna eller enskilda personer inte förrättar sina offer med hjärtat, utan vill begränsa kostnaderna för att främja Guds verk och uppskattar dem utifrån sina egna begränsade synsätt, visar de tydligt, att de inte har någon levande förbindelse med Gud. De befinner sig i strid med Hans plan och arbetssätt och Han kommer inte att välsigna dem.