Men Gud vill inte att någon skall vandra under klagomål inför Honom. De som på detta sätt klagar på Gud har dragit olycka över sig själva. De har rövat från Gud, och Hans sak har hämmats på grund av att de pengar som (390) skulle ha flutit in i Hans förrådskammare har använts för själviska ändamål. De har visat sin olydnad mot Gud genom att underlåta att genomföra den plan som Han har visat dem. Då Gud gav dem framgång och de blev ombedda att ge Honom Hans del skakade de på huvudet och kunde inte inse att det var deras plikt. De stängde sitt förstånds ögon så att de inte skulle kunna se. De behöll Herrens pengar och hindrade det verk som enligt Hans avsikt skulle ha blivit utfört. Gud blev inte ärad genom det sätt på vilket man använde Hans anförtrodda ägodelar. Därför lät Han förbannelsen falla över dem och tillät ödeläggaren att förstöra deras frukt och bringa olycka över dem.