Två bibelinstruktörer satt hos en familj. Med Bibeln liggande öppen framför sig framhöll de Herren Kristus som den syndförlåtande Frälsaren. Allvarlig bön uppsändes till Gud och genom inflytandet av Guds Ande blev hjärtan påverkade och uppmjukade. Det fanns friskhet och kraft i deras böner. Under det att de förklarade Guds ord såg jag ett milt, klart ljus stråla över Bibeln och jag sade stillsamt: ”Gå ut på vägar och stigar och nödga människor att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.” (Luk. 14:23.)