Var ödmjuka
Predikanterna i våra konferenser behöver vandra försiktigt inför Gud. Apostelns uppmaning: »var ödmjuka« {Första Petrusbrevet 3:8} är verkligen av nöden i deras tjänst, i det att de skall visa omsorg för de själar, som de måste avlägga räkenskap för, genom att söka att åstadkomma de vilsegångnas frälsning. Ni måste vara principfasta, Ni måste vara rättfärdiga, ärliga och religiösa; men framför allt måste Ni uppamma hjärtats sanna ömhet, vänlighet och ödmjukhet. I fall en person är vilsegången, var desto vänligare mot honom. Om Ni inte är beskedliga och ödmjuka, kan Ni driva honom bort från Kristus. Låt varje ord Ni talar, själva röstens tonläge, uttrycka Ert intresse och Er sympati för själarna, som svävar i fara. Om Ni är hårda, fördömande och otåliga mot dem, uträttar Ni fiendens arbete. Ni öppnar en frestelsens dörr för dem, och Satan framställer Er som dem, vilka inte känner Herren Jesus. De kommer att mena, att (151) deras tillvägagångssätt är rätt, och att de är bättre människor. Hur skall Ni då kunna vinna de felande? De känner igen äkta fromhet, uttryckt i ord och karaktär. Om Ni vill lära ut syndaånger, tro och ödmjukhet, måste Ni ha Jesu kärlek i Era egna hjärtan. Sanningen Ni tror på, är i stånd till att heliggöra själen och dana och forma hela människan, inte endast att förändra hennes ord och uppträdande, utan att ödmjuka stoltheten och rena själens tempel från all besmittelse.