Jesus själv bad ofta, medan han levde här på jorden. Vår Frälsare gjorde sig till ett med oss i våra behov och svagheter, då han i bönen sökte ny styrka hos sin Fader, för att han skulle få kraft att uppfylla sina plikter och uthärda prövningar. Han är vårt föredöme i allt. Han är en broder i våra svagheter, "frestad i allting, likasom vi". Eftersom han var syndfri, ryggade hans natur tillbaka för allt ont. Han uthärdade strider och själskval i denna syndiga värld. På grund av hans mänskliga natur var bönen för honom ett behov såväl som en välsignelse. Han fann tröst och glädje i att samtala med sin Fader.