Jesus fortsatte sedan med, att förklara för Sina lärjungar, att de också måste lida för Hans namn, bära korset, då de följde Honom och utstå motsvarande förnedring, smutskastning och skam som sin Mästare, annars skulle de aldrig kunna dela Hans härlighet. Hans lidanden måste följas av deras, och Hans korsfästelse måste lära dem, att de borde korsfästas för världen och avsäga sig allt hopp om dess pompa och nöje. Före detta uttalande hade Jesus ofta talat till Sina lärjungar om Sin framtida förödmjukelse, och Han hade resolut avskräckt alla deras förhoppningar om Sin timliga upphöjelse; men de hade så länge varit vana vid, att se på Messias som en, som skulle regera som en mäktig kung, att det hade varit omöjligt för dem, att helt avstå från tanken på sina lysande förväntningar.