Hundratals av de sjuka och lytta hade förts till Jesus, för att botas och placerades på marken i gynnsamma positioner, för att fånga Hans uppmärksamhet. Folkmassan hade väntat på Hans ankomst med intensiv, ivrig önskan, och deras antal ökade ständigt. Frälsaren kunde inte här finna den vila Han sökte, ty det väntande sällskapet påkallade Hans uppmärksamhet; deras behov väckte Hans omedelbara sympati och hjälp. Han kunde inte smita i väg med Sina lärjungar, för att säkra den eftertraktade stillheten och svika den förväntansfulla skaran. Alla sjukdomar förekom ibland de kranka, som gjorde anspråk på Hans uppmärksamhet. Några brann av feber och var omedvetna om de oroliga vänner, som betjänade dem. Det fanns döva, blinda, skakande, lama och galna. Då Han såg på detta eländiga följe, smälte Jesu hjärta av medlidande.