Men Jesus reagerade på vädjandena från denna representant för en föraktad ras på samma sätt, som judarna skulle ha gjort; detta var inte bara, för att bevisa kvinnans tro och uppriktighet, utan också för att lära Hans lärjungar en läxa om barmhärtighet, så att de inte skulle vara osäkra på, hur de skulle agera i liknande fall, efter att Jesus hade lämnat dem och de inte längre kunde gå till Honom för personlig rådgivning. Jesus tänkte, att de skulle bli imponerade av kontrasten mellan det kyliga och hjärtlösa sättet, på vilket judarna skulle behandla ett sådant fall, vilket framgår av Hans mottagande av kvinnan, och det medlidande sättet, på vilket Han ville, att de skulle hantera sådan nöd, vilket manifesterades av Hans efterföljande beviljande av hennes vädjan om helande av hennes dotter.