Det allestädes rådande överflödet gav anledning till vällust och högmod. Sysslolöshet och rikedomar förhärdar det hjärta, som aldrig varit nedtryckt av nöd eller sorg. Kärleken till nöjen fostrades genom förmögenhet och maklighet, och folket hängav sig åt sinnliga njutningar. "Detta", säger profeten, "var din syster Sodoms synd: hon och hennes döttrar kunde leva storslaget, i överflöd och ostörd ro, men de hjälpte inte den som var svag och fattig. De blev övermodiga och bedrev vidrigheter i min åsyn. Som du har sett gjorde jag då slut på dem." – Hesekiel 16:49-50. Det finns ingenting, som människorna eftersträvar mer, än rikedom och maklighet; likväl var dessa upphovet till de synder, som innebar fördärv över slättens städer. Invånarnas onyttiga, sysslolösa liv gjorde dem till ett byte för Satans frestelser, och de vanställde Guds avbild samt blev sataniska, i stället för gudomliga. Sysslolöshet är den största förbannelse, som kan komma över människan; ty laster och brott följer i dess spår. Den försvagar sinnet, förvänder förståndet och förnedrar själen. Satan ligger i bakhåll, färdig att fördärva dem, som ej är på sin vakt och vilkas maklighet ger honom tillfälle till, att nästla sig in under någon lockande förklädnad. Han har aldrig större framgång, än när han kommer till människorna, då de är sysslolösa.